poeten.
Tuttar
Dem kan vara stora
dem kan vara små
dem kan vara runda
dem kan vara två
En dikt skriven av mig själv.
So be it
Appy-polly-loggies, har inte skrivit på ett tag, men hey vem orkar egentligen bry sig?
Här sitter jag; trött, äcklig och sliten i mitt favoritlinne och äter granatäpple. Guldkant i vardagen så säg. Det enda jag gör är att jag sover, och jag kan inte påstå att jag äter så vidare hälsosamt heller. Igår fick jag i mig lite pasta med ketchup, idag vaknade jag med huvudvärk. Jag tog orken till mig och stekte bacon, sen mådde jag illa. Jag sover för mycket, snittar ca: 12 timmar per natt och ingen motivation har jag.
Det är nu jag är som mest upptagen, med två jobb och en universitetskurs som jag tydligen skiter i samt ett högskoleprov som jag helst inte vill göra då det kommer förstöra mina tankar om framtiden. Det är en mörk tid nu, och snön gör det inte bättre.
Men men, allt är inte i gråskala, jag festar mer än någonsin, även fast jag missar festen och somnar på förfesten. När jag väl sitter på ett mysigt hak vill jag hellre gå hem för magen gillar inte mitt ohällsosamma levene. Livet lyser i alla starka kulörer, verkligen. Dagarna passerar och ljusklimparna är när jag laddar ner något serieavsnitt. Flaggen på topp.
När jag ligger och försöker sova där på kvällskvisten, så cirkulerar tankar om separationsångest i mitt huvud, och ibland kryper sig ångesten fram och jag kan inte tänka på annat än vad som kommer hända om någon när och kär passerar livet förbi. Då vill jag helst börja gråta, men då tänker jag på att det är sådant som måste ske.
Då vill jag inte vara med och leka. Som några visa män en gång basunerade ut; "This game is called surviving". Att ligga och bekymra mig för morgondagen eller gårdagens morgondag som är idag, då kommer jag aldrig överleva det här. Om jag skall överleva det här, måtte jag bli rik när jag blir stor, för jag tror inte jag har stake nog att kunna sjunga "I've been beat up, I've been thrown out but I'm not down". Jag vil stå där äckligt rik och sjunga "know your rights" och slå ett slag i bordet för de som inte har haft lika mycket tur som jag. Men just nu ligger jag mest ner.
Emelie de large.
down the seafront
Jag saknar Brighton, och undrar varför jag inte är där just nu, varför jag inte stannade ett halvår till. Okej, det fanns rätt bra anledningar så som pengabrist och saknad av nära och kära hemma i Sverige. Det enda jag vill nu är att att åka tillbaka. Våren är där, och Brighton är himelskt när solen tittar fram. Just i detta nu vill jag sitta på Fortune of War "down the seafront" och dricka öl i solskenet. Nåväl, nu är det helt enkelt dags att sluta spendera alla pengar på öl i Göteborg, så jag kan åka till Brighton asap.
Här bodde jag i nästan 4 månader (27 aug - 18 dec) TV:n kom dem dock och hämtade för att vi inte ville betala. Fjanteri!
Det enda jag kan tänka på när jag ser detta köket är chili con carne, grolsh-öl, vinflaskor och givetvis alla mina otroliga shoppingrundor på tesco.
Hurray! Vin, vatten, tomater, ketchup, mjölk, juice, lök, kycklingsås, fil samt söt-sur sås; det enda du behöver
Detta udda gäng träffade vi på första momentet i "The undercover Princes", ni vet den där dokumentären på BBC. Transan var rolig, men så sjukt bitter på gay-prinsen för att han typ inte ville ha en transa, what so ever haha.
Hey ho, lets go! Detta är jag, uppstyrd och klar till att gå på "The House Party"-momentet i samma tv-serie. Gud, jag hade glömt av hur blond jag var.
Filip-dansen är ett klassiskt inslag på Arc lördagar.
Min sista kväll på Arc, men ser ju rätt glad ut ändå. Trodde inte jag skulle sakna Arc alls efter 4 att spenderat nästan alla lördagar här. Ack vad jag vill dit nu.
Här har ni dem, "The undercover princes". Det var Prince Africa/Zulu som helt ifrån ingenstans pussade mig på "the house party", som förövrigt var i huset dem vistas i under dessa småinslag :)
Jag får hålla ut någon månad till, sen är jag där där där.
xxx
It wasn't easy
170 dagar kvar tills jag kommer stå längst fram i en publiken som (förhoppningsvis) är som denna och sjunger med i precis denna låt. Legendariskt! Som sagt, let's the pepp begin.
i got my head checked
xx
happy people never fantasize
skulle jag inte bli en söt liten "emo-tjej"?
I övrigt måste jag säga att jag är väldigt ledsen, besviken och förvånad. Jag trodde inte att människor i 20-årsåldern betedde sig så himla barnsligt. Tydligen är det bara en viss typ av människor också, några som verkligen inte växt ifrån mellan- och högstadiet. Kasta inte erat egna bajs på mig. Det är konstigt att det är just NI som inte tycker om mig. Shape up för farao, sluta betee er som vuxna som skall leka så sjukt mogna hela tiden när ni sedan kan sitta och låtsas vara 11 igen.
Jag har aldrig velat något ont, vi alla har dåliga sidor. Skillnaden är att jag kan ta upp det med andra, samtidigt som jag kan be om ursäkt om jag händelsevis trampar någon på tårna. Som jag och en annan vän diskuterade, när vi var smått trötta på diverse vanor hos motpartnen så tog vi upp det med varandra, för vi värdesätter våran vänskap. Det är inte min ensak att sätta mig ner och prata med er, det är ni som skall komma till mig. Jag visste att en person alltid haft svårt för mig, fine, men trodde ni att jag skulle lista ut att ni tyckte så om mig genom att ni ler mot mig?
Jag blir så less på sådant här. Många anser att jag är omogen, att jag är dum i huvudet och allt sådant, men jag sitter inte och snackar skit om "vänner" och spelar ett fejkspel. Det enda jag egentligen gör fel, det är att jag inte orkar ta allt i världen på störtsta allvar, låt mig flamsa runt, låt mig ta plats. Vad kan egentligen vara så hemskt med det? Jag sårar i alla fall inte människor.
over and out
// roland.
Svar på tal: "how soon is now"
"du försöker ju själv vara hipp? bete dig inte som att du är den första som blev indie, och är den enda som faktiskt är det på riktigt (alla andra är ju bara fejk). kan lova att när du precis började gymnasiet försökte du vara så lik som alla andra som möjligt för att passa in (pga osäkerhet) men sen när du förstod verkligheten så försökte du sticka ut så mycket som möjligt istället. please, we have all been there.."
Hej du som inte vågar skriva ditt namn, och därför drar jag slutsatsen att du är en person som jag känner och träffar någon gång då och då. Wow, nice one Sherlock.
Varför jag också kan säga att DU är någon som jag, låt mig upprepa, "känner och träffar någon gång då och då" även vet om mitt förflutna på gymnasiet så tackar jag för din kommentar. Jag kan likagärna berätta för er andra: jag försökte till sådan grad passa in på gymnasiet att jag var tvungen att uppsöka kurator och fick min första magkatarr, detta pga osäkerhet för att jag var utstött på mellanstadiet och fick t.o.m. byta skola. (söker inte empati, för ni som läser känner mig och ni flesta vet redan om det)
Däremot är DU ingen som står mig nära, för DU vet inte hur mycket jag bara djävlas med allt och alla. Shit dude, men antagligen en dudett. När jag skriver ett inlägg om alla hippa kids, gör jag det bara för att jag tycker det är roligt, FÖR DET SPEGLAR MIG SJÄLV FÖR JAG ÄR PRECIS LIKADAN! Ärligt talat...
Jag har aldrig skrivit att någon är FEJK, jag har skrivit att hypen kring "indie" har blivit så stor. Sen så har jag aldrig, ALDRIG kallat mig själv indie, för jag är INTE INDIE, kommer aldrig bli INDIE. Indie? Jag vet egentligen inte vad indie är. Jag försöker inte sticka ut heller för den delen, det bara blir så, för jag ÄLSKAR kläder.
Om du har mage nog, kan du väl vara så god att skriva ditt namn, typ. Eller nej, du är för cool för mig som att du måste tillrättavisa mig, "för jag tror att jag är något jag inte är".
Nästa gång tycker jag du kan försöka läsa det jag skriver med en nypa salt, för jag sitter själv och asgarvar till mina egna inlägg, för det är så härligt att vara så oseriös och bara skriva vad som faller mig in... för jag är ju indie.... Och tillägnat dig anonym blir även rubriken. En låt av The Smiths, vilket är ett band som enligt många vara en av grundpelarna i "indie-musikens" uppkomst. Booya.
indiescenen rocks.. WOW.
xx
Guns of Brixton
Detta mina vänner, detta är bröderna Claude & Louis Simonon, försökr gissa fadern. Jag anser att den unga Paul Simonon är en av de absolut snyggaste människorna som gått på denna jord, och jag har helt och hållet missat att han har två söner. Dem brås på sin far..
imorgon blir det malmö
xxx
If the kids are united
Däremot diskuterade Julia och jag hype nr.2: "modeblogg/rock/punk-mode/wannabe Kate Moss- tjejerna" som invaderar avenyn, med ställen som Key Bar i spetsen. Om jag skulle klampa in på Key med mina hängslen och kängor och toppa med en Pistols eller Clash t-shirt skulle folk titta snett på mig och undra vad jag gjorde där, men tjejer - skinjackor, nitar, trasiga jeans, latex och transparenta plagg är allt taget ifrån punk och rock. Tänk på det nästa gång ni tittar ner på en punkare eller sleezrockare och tycker dem är äckliga svin.. Det är dem som gav er modet som är idag
Sotade ögon, röda läppar, "vintage"-tröja, söndriga strumpbyxor och högklackat: Välkommen till Avenyn! På bilden är ingen mindre än Nancy Spungen (sent 70-tal), om ni inte vet vem det är; googla..
Sen är också hypen (dagens ord om ni inte förstått) kring Pete Doherty rätt svår för mig att förstå. Som att jag inte har fakta om det här, så går jag på vad jag anser och tror.. INGEN AV ER COOLA CHICKS SKULLE VETA VEM PETE ÄR OM DET INTE VORE FÖR KATE MOSS OCH SKAVALLERPRESSEN! Ohhhh, det var skönt att äntligen få det sagt.. Och på tal om något annat.. Många anser att det var Pete som drog ner Kate i knarkträsket, och att det var Pete som hade dåligt inflytande över Kate.. Kom igen, hon var redan förlorad till knarket medan Pete var blott 18 oskyldiga år och köade för Oasis-album..
För er som inte redan sett den: Pete Doherty före Libertines, blott 18 år gammal. Så gullig, så djävla oförstörd. Ni riktiga Libertines och Shambles-fans; se videon.
trash since 1989
xxx
Citat -06; "ärlighet är överskattat"
http://74.125.77.132/search?q=cache:aS8plsYfeSwJ:www.rudebecks.se/forum/info/visainfo.php%3Fpersonid%3D735+%22emelie+holgersson%22+-ystar+-vinco&hl=sv&ct=clnk&cd=5&gl=se
Haha, vad äckligt bitter jag var 2006-11-23, kl.18:29:07. Och jag vet precis varför. Jag kommer ihåg vilket helvete jag hade med dig, hur arg jag var på mig själv och vilken idiot du var. Det roliga är, vad jag märkte för lite mindre än tre månader sedan, att du inte förändrats något alls.
Här bjuder jag med er på en trip längst memory lane, denna bilden är ifrån hösten -06.
Jag var alltså både brunett och bitter. Väldigt annorlunda va?
xxx
Dog eat dog
En annan sak som jag satt och tänkte på. I helgen fick jag ordet dubbelmoral kastat i ansiktet på mig. Jag hade sprungit mellan Modesty och Key hela kvällen, då jag lyckats med att komma in gratis på båda ställena. Varför inte liksom? När jag senare står utanför Key för att hämta ut min jacka möter jag en bekant, när han får reda på att jag hängt runt på dessa klubbar så säger han till mig att det är dubbelmoral "för du är indie".
Där stod jag som ett djävla frågetecken. Dubbelmoral? Jag blev stum, men kontrar med en lika dum kommentar; "Jag lyssnar på punk, det är inte indie". Om det skall vara på den nivån skall det vara. Frågan är, om jag vill gå ut en kväll, men ingen vill följa med till "indieklubbarna" (för det är tydligen där jag skall vara) så skall jag hellre sitta hemma, för det är dubbelmoral för någon som lyssnar på "indie"(punk) att hänga på avenyn för att kunna umgås med vänner... som hänger på avenyn. Visst, jag skulle välja Pustervik framför Key, helt klart, men vad spelar det för djävla roll, egentligen?
holla'
We accept you, one of us
Idag tänkte jag dedikera mitt inlägg till duvorna, för dem är så djävla konstiga. För någon månad sedan skrev jag ett inlägg om dessa varelser, dessa översexuella fåglar som gökar (ha ha ordvits) över allt, på gatan, i himlen, på centralen, i min mikro, typ. Att dem inte har någon skam i kroppen, att dem inte tar hänsyn till oss varelser som faktiskt har lite vett i kroppen vet vi redan. Att dem även skiter och stökar ner överallt är allmänt känt, djävla gamar (ha ha ordvits). Men tydligen är dem även djävligt aggresiva mot sina egna, ett tydligt tecken på en grav brist av social kompetens.
Igår när jag så vackert traskade runt på Linnégatan, så fick jag syn på tre duvor varav två kritvita och en grå. Det som faktiskt fick mig att stanna upp var att en av de vita duvorna gick runt med en lång smal kvist i munnen och trodde han/hon/den var kung, den såg så väldigt stolt ut. Helt ifrån ingenstans började denna duva jaga den gråa duvan, fortfarande med kvisten i munnen precis som ett tillhygge/baseballträ.
Jag började då fundera på om även duvor är rasister, skulle inte förvånat mig om den vita duvan började vissla på "vit makt"-musik och känga runt på stan med sin kvist. När den gråa duvan sedan fått nog flög den i väg, men sekunden senare flög nazi-duvan efter, fortfarande med kvisten i munne. Kvar framför mig stod vita duvan nr.2 och pickade i jorden, då tänkte jag; "Djävla idiot-duva, ni alla har ett fucking socialt ansvar. Även om den ena duvan var grå, så är det fortfarande din brorder.... duvdjävel!"
Monsterduvan Adolf attackera.
(Det roliga är att jag sitter och skrattar åt mina egna inlägg, eller ja, jag är ju upprörd...)
xoxo
//molly.
En awesome forts....
Här har vi ett ybercoolt club-kid;
- Hänger på en awesome klubb vid namn Rumble (kan det bli mer ice cold?)
- Hakat på Nu Rave/New Rave/Electroclash-vågen (två år för sent)
- Känner de rätta ybercoola kidsen, DJ's är näst högst i hierarkin efter klubbarrangörerna
- För att inte tappa streetcredd ser vi hur the awesome kid "hyllar" dj'n.
- Försök till ny trend; Gubbglasögonen är så 2008. 3D-glaszes, nue shet, hissa eller dissa?
Innerst inne vill detta club-kid lägga sig ner i fosterställning mitt på dansgolvet och bara försvinna bort till tonerna av Christina Aguileras gamla dänga Genie in a bottle.
(Egentligen ville jag med detta inlägg bara skriva; Jag hittade en bild på dig på djungeltrumman.)
keepin it real bro'
Lipstick vouge
Well hi hi hi there me darlins
Jag har blivit väldigt slö när det kommer till bloggande har jag märkt, men ja, jag ger mig själv ett "shape up", så skall vi se vad som kan åstakommas framöver.
Julia har stigit upp ur askan som felixfågeln själv, eller så kan man helt enkelt säga att hon ankommit hem ifrån far east. Det firades med pompa och ståt på Tok-Disco á la Pustervik i lördags tillsammans med Marre som även hon är hemkommen. Att svenska människor, speciellt de coola kidsen på klubbar som Pustervik, Styrbord-Babord, Rio Rio, Röda Sten och bla bla, har något uppstoppat där bak är ingen nyhet. Detta awesome-folk tar sig själva på alldeles för stort allvar, att vara en ybercool människa innebär att vara så cool och kall (ice coold dude) as possible, samt arty.
Utdrag ur ett ybercoolt kids bekännelse
(awesome-coola-klubb-kids-som-har-en-pinne-uppstoppad-i-rumpan)
"Egentligen dansar vi inte, men när vi väl gör det är det bara för att visa att vi gillar den ybercoola musiken som inte svennebananer har någon aning om vad det är för musik. Vi lyssnar på de senaste undergroundmusiken ifrån Brittland, gamla godingar som Joy Division & Elvis Costello och vi som är ännu coolare kan allt om minimal techno ifrån Berlin, för Berlin tillsammans med Amsterdam är awesomestäderna number one. Ibland går vi på dubstep/D&B/djungle-klubbar, bara för att visa hur ybercoola vi är, som att svennebananer inte går på sådana klubbar. Om vi inte dansar till den dansanta ybercoola musiken gillar vi att gå runt och mingla. Mingla i det här kontexten innebär att gå runt och se så ybercool ut som möjligt, bara hälsa på personer som är något, annars gillar vi inte att lära känna nya personer, det vill säga om inte de nya personerna känner personerna som är något. Vi brukar också stå ute och röka som jävla sär, för innerst inne tål vi inte musiken som spelas där inne samt resten av de ybercoola kidsen, men vi vill inte visa det för då tappar vi allt streetcredd vi har samlat på oss. Vi är sjukt arty, för vi är speciella och älskar att ta foton med våra miljardkronorskamror, även fast vi är amatörer köper vi dem ändå (läs; på amatörsnivå spelar det ingen roll om du har en skiten digitalkamra eller en miljardkronorskamera). Kära vänner, innerst inne kvider vi av smärta för att jeansen skär upp i sjärten pga att dem är så djävulskt tighta samt att vi skriker efter Britney Spears med Womanizer, hör våran cry out, may god have mercy on us all."
Elvis fucking Costello
Ice cold kid since 1954
(kan rekomendera detta albumet, även jag är ett uppstoppat coolt kid ibland)
Nåväl, jag kan inte annat säga att det dock är ett väldigt vacker folk att titta på, att hitta ställen med en vackrare population går i princip inte. Nej låt mig säga såhär, festival löser alla problem, för när hipsters kids/ybercoola kids är på festival är det som om dem har dragit ut pinnen ur stjärten (nej förlåt, köpt ett par jeans i större storlek) och man kan faktiskt våga prata med dem utan att vara rädd för att stelna till is pga att dem är så sjukt ice cold.
På tal om festival, trodde aldrig jag skulle säga det här, men tji fick jag; TA MIG TILL HULTSFRED! Kom igen? Madness och Dropkick Murphys, sinnes.
keepin' it ice cold since 2009
//em
"Sex is about hurting people"
Här sitter jag, ensam framför tv:n, iför endas ett alldeles för avslöjande linne (nätlinnen är väl också avslöjande?) och trosor samt givetvis sockor. Nu lät det dock lite porrigt, men lägg till en fin fettfläck på linnet så är det inte lika gulligt längre. Jag började med att trycka i mig en omgång med glass och oboypulver, för att sedan gå över till den riktigt fettdrypande maten; Ägg och bacon. Ett helt baconpaket, två ägg och tre skivor vitt bröd med smör. Kom igen? Hur manlig är inte jag på en skala, det enda som skiljer mig ifrån det manliga könet är att jag inte har några "balls" att klia på så där snyggt ni vet, eller nej just det, ni killar "rättar bara till dem och den där andra saken".
Jag kan stoltsera att jag ibland kliar mig på rumpan och rättar till trosan när den hamnar fel. Manlighetsfaktorn är brutal, boom baby. Just nu laddar jag ner Life of Brian, ni vet, jag matar av kontroversiella filmer... I övrigt tittar jag på En djävulsk romans, och nu tänker ni "sjukt omanligt", men kom igen? Ryan Phillips som Sebastian är kung, som slätar av tjej efter tjej, och nu är målet en oskuld som har gått ut i en tidning och proklamerar att hon skall spara sig tills hon är gift. Ha, som om det kommer hända med Sebastian efter sig? Inte ens en manlig tjej med som jag skulle kunna motså honnom. Man kan manipulera sig fram till vilket mål man än vill.
u know u love me
xoxo
gossip girl
Oldies, but still goldies
Ej daterat, men gissar starkt på att det är vår -07. Den känns så sjukt mycket Arvika -07, så har antagligen varit en peppskiva.. Under denna perioden regerade TTA, fo sho'.
SMK - övningsköra
TTA - First class riot
Ramones - do you wanna dance
Håkan - Kom igen Lena
SMK - Komigen kommisarien
The Berndt - They ran away
TTA - The new school
Bad Cash Quartet - The Dirty Days
Sha La Las - ?
The Berndt - Soldier Red
Ramones - Sedated
Libertines - Dont look back into the sun
Ramones - California Sun
SMK - ? (sjukt nice though)
TTA - Koka Kola Veins
Libertines -Time for Heroes
Jive - Jiving Men
Håkan - En vän med en bil
The Berndt - Bap Bap
TTA - Looking for gold
En riktigt sjuk blandning, underbart så säg? Denna är faktiskt daterad till -06 "Hemsedal Rude". Jag menar, kom igen, FFL? Soad? Slipknot? DJ PANDA?
Beenie Man - King of the Dancehall
Broder Daniel - Underground
Dj Jean - Play it hard
Dj Panda - Telescope
Enya - Caribbean Blue
FFL - En alternativ demokrati
FFL - En utopi av dyslexi
Green Day - St. Jimmy
Green Day - Time of your life
Laleh - Invisible
Lil' Kim - Put your lighters up
M.I.A. - Pull the people
Missy Elliot - Pass that dutch
Pharrell ft. Gwen - Can i have it like that
Ramones - I don't wanna grow up
Rihanna - Hey Mr Dj
Sean Paul - Ever Blazin
Slipknot - Wait and bleed
Slipknot - Left behind
SOAD - Prison Song
White Stripes - Blue Orchid
White Stripes - Door Bell
återigen skall jag gå tillbaka till städandet!
xx
Down in Albion
Jag var som sagt i Malmö i helgen, och denna resan har fått mig att tänka lite extra. Första gången jag var i Malmö var i mars 2007, och inget är sig likt längre. Visst, två år är en lång tid, men att så himla mycket har skett sedan dess. Jag har knappt någon kontakt med de två människorna jag kände bäst, speciellt en som jag inte har någon kontakt med alls, jag vill faktiskt inte någon kontakt med denne. Den andra saknar jag otroligt mycket, men vad skall man göra? Däremot har jag lärt känna väldigt mycket andra människor, du vet, någon som känner någon som känner någon. Jag är otroligt glad för det, för ni är så fina hela bunten.
I Malmö hittar jag alltid på djävulskap, oftast kombinationen alkohol + springa på "villovägar"/bli borttappad, eller springa vilse i ett trapphus som jag gjorde nu sist. Jag har firat två valborg i rad som varit väldigt lyckade, jag har firat studenter hit och studenter dit, jag har gråtit och jag har skrattat, jag har irriterat och jag har roat. Jag har blivit utkastad från KB, och jag har blivit hjälpt av vakterna att komma in igen. Jag har sprungit gråtande ifrån KB, jag har gått hand i hand ifrån KB. Jag har varit på "svartpup", jag har hållit mig borta ifrån alkohol. Jag har raggat killar, och jag har blivit dissad av killar. Jag har varit hatad av tjejer, och jag har blivit gillad av tjejer. Jag har varit på malmöfestivalen, jag har varit odrägligt onykter på bio. Jag har våldgästat, och jag har blivit inbjuden.
Som ni märker kan jag hålla på i evigheter. Ibland älskar jag Malmö, ibland hatar jag Malmö.
Det var här allt började. Sommaren 2006, göteborg.
Det tog mig dock ett halvår att komma iväg till Malmoe
Vi var på Felix's minifestival, det var första gången
Mal' och jag såg... Ludde
Vi hade det sjukt mysigt på Felix's takterass.
Felix, Tott, moì, Casper
Vi firade Valborg -07, även första gången jag såg Jive live.
Stoffe, Yasna, moí, Gus.
Det är så här det skall se ut, och helt klart 2007 Bästa Bild
Dude, that's freckin' awesome.
Yasna, Stoffe, Maia, Gus.
I västra hamnen har jag haft några riktigt fina dagar.
Felix, moí, Casper
Jag var på Malmöfestivalen för första gången.
På scen står Kids (orkar inte skriva hela namnet)
The good ol' times, my love, the good ol' times.
Casper, Tott.
Något som inte många visste om under Malmöfestivalen -07
var att jag hade en sjukt kraftig lunginflammation....
Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig, men med rätt
sällskap kan det inte gå annat än bra (?!)
Jag älskar detta kortet, jag ler varje gång jag ser det.
Fin-fint. Gus, M, Mike, Casper.
"iTunes-fascisten och musikfantasten", remember?
Moí, Mike.
M och moí går ut skithårt på KB, eller ja, det spelar ingen
roll vart vi är, vi äger ändå.
Skånepågarna Jive live på KB, whata nite dude.
Stoffe, Kalle, Fille, Tott.
Detta är iofs ej i Malmö, utan när Jive uppträde på Pustervik
i Gbg. Filip är kung helt enkelt.
Valborg 2008, say no more. En av de lite sjukare, lite blötare
kvällarna jag någonsin upplevt.
Denna otroligt härliga bild får avsluta
denna trip through memory lane.
Vi får se när det återigen blir finbesök i "Tredje Rikets Största Stad"
Tack förresten..
xxx
The ol' banjo
Gissa vad?
(Julia, du får inte vara med och gissa)
xxx
Some people run from trouble...
Jag hade tänkt att ödelägga Malmö i helgen, men allting urartade och det var jag som drog det kortaste strået, 1-0 till Malmö. En sådan mastodontfylla som jag lyckades åstakomma händer max en gång om året, och nu hände det den 23 januari. Att jag hittade på massor av djävulskap behöver jag väl inte tillägga? Och att det var KB som huserade rum åt denna unykterhetskavalkad är rätt uppenbart. Jag orkar inte gå in på detaljer (det finns sjukt mycket som tillhör historian)
Dagen efter mådde jag som jag förtjänade, men det där med bakisfylla är precis samma som en mastodontfylla för mig, den visar bara sitt groteska ansikte en gång om året. Den slutsattsen vi då kan dra av detta är att jag inte kan hantera en bakfylla. Men men, hellre en outlidlig bakfylla en gång om året, än massor av "lätta" bakfyllor. Lördagen spenderades även den på KB, men dock utan alkohol i blodet.
I natt däremot har jag mått skit, jag har drömt mardröm efter mardröm, vaknat upp kallsvettig, mått illa. Jag har t.o.m. inbillat mig att pappa har varit inne och pratat med mig på förmiddagen, men efter att ha insett att han åkte ut med båten klockan 04:00 imorse, så kan ju så inte vara fallet. Måste haft någon slags feberfrossa inatt. Jag unnade mig faktiskt att vara hemma idag :(
xoxo
Trash, go pick it up.
Här har ni en prototyp, skulle man kunna kalla det, på mig med större överläpp. Jag har ju varit inne på det där med att bara testa en injektion för skojs skull, och så illa ser det ju inte ut? (visst, att måla läpstift utanför läppen kanske inte gör det hela rättvist) Prototypens ögonbryn har också fått en slightly touch av svart.
Här har ni den omålade sanningen, men tydligen är jag lika glad, men gladast är nog räven. Kanske skall jag ge mig i kast med en tandblekning istället... To be continued
Var även och fick reda på alla provsvar vi tog i onsdags, och skulle träffa min nya läkare... Jag har alltid varit lite anti att byta läkare, detta sedan jag fick en traumatisk upplevelse som barn med en vikarierande tandläkare som hävdade att jag behövde tanställning (mina tänder är straight as fuck). Och idag var dagen då jag skulle för första gången möta min nya njurläkare, Goran, och vill ni veta vad? Goran är fiett nice, eller så kanske det bara berodde på den läkarstuderande tjejen som fick deltaga.
Bara för att understryka hur cool Goran är så kan jag säga så här.. När han satt och bläddrade i min jornal, så reser han helt plötsligt blicken och yttrar "Ser här att du gick på Rudebecks, det gjorde jag med, och min mamma var lärare där förut, men tror du slapp henne". Sen att han även minskade min dos till ett piller om dagen gjorde ju inte att han sjunk i mina ögon heller.
Jag tog även upp min allt mer påtagliga hypokondri, att jag i princip tror att jag är dödssjuk. Men enligt proverna, peppar peppar, så är jag frisk som en nötkärnan. Goran förklarade att man blir mer och mer hypokondrisk med åren, fan liksom? Ge mig fem år så är jag inspärrad på psyket.
xxx
Love birds
Idag hade jag min första riktiga föreläsning som elev på handels, dock har Sussex uni. satt sina spår. Jag kom på mig själv att jag började tänka på engelska innan läraren öppnade sin mun, samtidigt som jag på något konstigt sätt blev lite smått överaskad när Matti, som han heter, började prata på svenska. Det är konstigt, för jag är ju fullt medveten om att att jag är i Sverige. Efter pausen satt jag återigen och väntade på att engelska meningar skulle ljuda i salen, nåväl.
Och rubriken till ära, när jag satt på centralen idag får jag mig allt en syn. Mitt i centralen så ser jag två duvor para sig, mitt bland alla människor, innomhus och öppet. Offentligt är väl det minsta man kan säga, det var precis som om dem inte brydde sig ett skvatt att människor såg dem, det var precis som om det bara fanns dem själva, dessa två duvor, dem hade bara ögon för varandra, gud vad romantiskt... (ehm). Jag blev både chockad och generad, så kan man absolut inte betee sig. Hur skulle det se ut om alla gick runt och parade sig hur som helst? Att skylla på att man är duva och inte förstår bättre är ju bara löjligt. Jag menar, vissa människor tappar ju fattningen helt när dem berusar sig, men ändå har dem vett nog att gå in på en toalett eller gömma sig i ett buskage åtminstone...
xxx
