Dude, nästan en vecka sedan jag skrev nu, men en otroligt aktiv som jag måste faktiskt få ta lite semester every now and then.

Idag tänkte jag dedikera mitt inlägg till duvorna, för dem är så djävla konstiga. För någon månad sedan skrev jag ett inlägg om dessa varelser, dessa översexuella fåglar som gökar (ha ha ordvits) över allt, på gatan, i himlen, på centralen, i min mikro, typ. Att dem inte har någon skam i kroppen, att dem inte tar hänsyn till oss varelser som faktiskt har lite vett i kroppen vet vi redan. Att dem även skiter och stökar ner överallt är allmänt känt, djävla gamar (ha ha ordvits). Men tydligen är dem även djävligt aggresiva mot sina egna, ett tydligt tecken på en grav brist av social kompetens.

Igår när jag så vackert traskade runt på Linnégatan, så fick jag syn på tre duvor varav två kritvita och en grå. Det som faktiskt fick mig att stanna upp var att en av de vita duvorna gick runt med en lång smal kvist i munnen och trodde han/hon/den var kung, den såg så väldigt stolt ut. Helt ifrån ingenstans började denna duva jaga den gråa duvan, fortfarande med kvisten i munnen precis som ett tillhygge/baseballträ.
 
Jag började då fundera på om även duvor är rasister, skulle inte förvånat mig om den vita duvan började vissla på "vit makt"-musik och känga runt på stan med sin kvist. När den gråa duvan sedan fått nog flög den i väg, men sekunden senare flög nazi-duvan efter, fortfarande med kvisten i munne. Kvar framför mig stod vita duvan nr.2 och pickade i jorden, då tänkte jag; "Djävla idiot-duva, ni alla har ett fucking socialt ansvar. Även om den ena duvan var grå, så är det fortfarande din brorder.... duvdjävel!"



Monsterduvan Adolf attackera.

(Det roliga är att jag sitter och skrattar åt mina egna inlägg, eller ja, jag är ju upprörd...)


xoxo
//molly.