En Brightonhistoria ifrån hösten -08:

I mitt förra inlägg skrev jag om Paddingtons, vars skyddsängel alltid har varit våran kära Pete Doherty. Varje gång jag hör denna mannens stämma i Libertines- eller Shambleslåtar, eller ser en bild på honnom, kommer jag alltid att tänka på en kille jag träffade i Brighton, Oliver (alltså inte min underbara L). Oliver var som en blandning mellan Pete och Ian Curtis (Joy Division ni vet?) rent utseendemässigt, men han hade också en talang när det kom till musik (och en talang när det kom till att dricka alkohol och betee sig allmänt arrogant).



Första gången jag bekantade mig med Olis hus, så satt jag i hans säng i en stor t-shirt, smuttandes på ett glas vitt samtidigt som han sjung och spelade gitarr för mig, givetvis var det de ljuva tonerna ifrån just Joy Division. Det är ett sådant minne som alltid kommer finnas där, och även fast jag inte är romantiskt lagd så tycker jag att det var så himla... vackert på något sätt.



Anywhoo, hoppas ni alla får ett gott nytt år, så ses vi.
xx